ollat lösgodis, part II
När man går på bio på SF Storgatan i Malmö handlar man, om man inte vill betala typ 38 kr för en centerrulle, på Victoria Livs precis runt hörnet. Sist jag gjorde just detta hörde jag följande konversation mellan två arbetare, varav den ene förmodligen höll på att lära upp den andre:
- Du behöver ta ett tag över golvet här, du ser själv, det ser inte bra ut.
- Vad gör man med godiset?
- Jo vi brukar göra såhär, att det som ligger på golvet ska naturligtvis kastas, det är inte mer med det. Men det som ligger här i hyllorna, det brukar vi lägga tillbaka. Så du har en plastpåse i handen och plockar upp allting bara.
Vid det här laget hade jag redan plockat ihop min påse och tänkte att SÅ äckligt är det väl inte att jag bara kan dumpa den här och tåga ut, men när jag satt där i biosalongen växte chokladen i munnen och tungan sökte ohjälpligt efter hårstrån och annat mys, och jag funderade på om jag inte själv någon gång tagit godis jag tappat på golvet och kastat i "hyllan" eftersom jag såg den mer som ett "dike", ville snygga till och aldrig kunde ana...
En viktig sak att poängtera här är att jag inte alls tror att nämnda butik har äcklig snål personal, nej såhär gör säkert alla butiker eller åtminstone fler än vi tror. Det är säkert helt normalt. Och plöstligt har jag äntligen passerat gränsen då jag inte längre kan njuta av en påse sådana där runda chokladgrejer med platt botten, snurrmönster på toppen och mjuk kola inuti. De finns inte förpackade heller.
- Du behöver ta ett tag över golvet här, du ser själv, det ser inte bra ut.
- Vad gör man med godiset?
- Jo vi brukar göra såhär, att det som ligger på golvet ska naturligtvis kastas, det är inte mer med det. Men det som ligger här i hyllorna, det brukar vi lägga tillbaka. Så du har en plastpåse i handen och plockar upp allting bara.
Vid det här laget hade jag redan plockat ihop min påse och tänkte att SÅ äckligt är det väl inte att jag bara kan dumpa den här och tåga ut, men när jag satt där i biosalongen växte chokladen i munnen och tungan sökte ohjälpligt efter hårstrån och annat mys, och jag funderade på om jag inte själv någon gång tagit godis jag tappat på golvet och kastat i "hyllan" eftersom jag såg den mer som ett "dike", ville snygga till och aldrig kunde ana...
En viktig sak att poängtera här är att jag inte alls tror att nämnda butik har äcklig snål personal, nej såhär gör säkert alla butiker eller åtminstone fler än vi tror. Det är säkert helt normalt. Och plöstligt har jag äntligen passerat gränsen då jag inte längre kan njuta av en påse sådana där runda chokladgrejer med platt botten, snurrmönster på toppen och mjuk kola inuti. De finns inte förpackade heller.
Kommentarer
Trackback
